onsdag 28 oktober 2015

Ändrade planer

Det blir inte alltid som planerat...
 
 
Måndagen 25 mars 2002
 
Idag va dagen som jag skulle börjat med mina strålbehandlingar, men knölarna hade inte minskat som dom skulle :( Så det blir ingen behandling....det blir väl någon ny cellgiftsbehandling istället!
Känner sig ganska tom....det va ju bara strålbehandlingarna kvar,
sen va det över....men nu blir det inte så :( :(
Sen hade dom sett en förändring på ena lungan, som va tvungen att opereras bort.
Jag tror inte att jag fattade hur allvarligt allt va....
men jag vet att jag va väldigt ledsen att det inte blev som planerat.
Jag ville bara bli frisk, så att jag kunde leva normalt igen
och gå klart sista året på gymnasiet och ta studenten med mina vänner.
Ingen 18 årig tjej (eller kille) ska behöva uppleva detta.
Ingen överhuvudtaget ska behöva uppleva denna sjukdom!!!
 
 
Onsdagen 27 mars 2002
 
Farfars födelsedag <3 och den skulle jag tillbringa på sjukhuset i Lund.
För idag va det dags att operationen av lungan.
Jag ska självklart bli nersövd, för jag hade inte gått med på något annat.
Jag minns inte mycket av denna operationen,
men jag minns att när jag vaknade så hade jag en slang in i lungan (ett slags dränage)
Så ville jag gå på toaletten, så fick jag ringa på hjälp!
 För jag klarade inte av att bära apparaten som va kopplad till slangen,
så det fick jag ha hjälp med.
Det gjorde ont där slangen satt, så fort jag rörde mig,
men som tur är finns det tabletter för smärta..!
Slangen skulle i alla fall sitta kvar tills lördag (påskafton),
så innan dess kommer jag inte hem.
 
 
Lördag 30 mars 2002
 
 Idag skulle slangen skulle äntligen bort och hemresan kom närmare.
Men jag väldigt nervös när dom skulle dra bort slangen....
och det gjorde väldigt ont och jag tänker inte göra om det igen!!!!
Dom tejpade hålet, för det va inte speciellt stort.
Jag hade även ett snitt under bröstet,
där dom hade skurit upp.
Läkaren som opererat hade gjort snittet precis under bröstet
 bara för att det inte skulle synas när jag hade bh eller bikini på mig.
Det är skönt när dom tänker så, för vem vill ha massa ärr över hela kroppen.
 
 
Söndagen 31 mars 2002
 
Yiiippppiiie idag ska jag äntligen få komma hem, efter att ha legat här hela påsken :)
Alla har varit så snälla och gulliga mot mig
och pga. att det har varit påskveckan, så har det bjudits på påskgodis :)
Det va pappa som fick den stora äran att hämta mig denna gången.
 
 

 
"Livet blir inte alltid som man tänkt sig....
tillåt dig då att rasa ihop,
men glöm inte att ta dig upp igen
och kämpa vidare,
för du är starkare än vad du tror"
 
Kram & Kärlek
Anna
 


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar